och Mälaröarna Rehab & Hälsa
Äpple (Malus domestica)

Historia
Äpplet har funnits så länge i människans historia att man kan kalla det för den första frukten.
Hieroglyfiska texter i pyramider indikerar att de forna egyptierna använde äpplet både som medicin och som livsmedel. Äpplen är populära runt om i världen och det finns många traditioner och sägner kopplade till frukten.

Form
Äpplen är knytnävsstora, söta frukter, vanligen röda, gula och gröna. De består av 3 delar: skal, fruktkött och kärnhus.

Kemi och botanik

Äpplen växer på äppelträdet, som också kallas apel. I Sverige är äppelodlingar vanliga, bl a i Skåne.
Äpplen som har blivit stötta blir ofta dåliga eter ngn dag. I oskadat skick klarar de sig i månader i rätt temperatur.
Om man biter av en bit från äpple och låter det ligga en stund blir fruktköttet brunaktigt. Detta kommer sig av att äpplen är järnrika och järnet i äpplet oxiderar vid kontakt med syre. För att förhindra processen kan ytan täckas med en antioxidant, ex askorbinsyra. (Citron)
Antioxidantaktiviteten i äppelskalet är i genomsnitt 2-6 ggr starkare än i fruktköttet, och skalet innehåller 2-6 ggr mer fenoler
fenoler( nästan all frukt, grönsaker och säd är rik på fenoler. Dess antioxidantaktivitet hämmar mutagena och cancerframkallande ämnen, skyddar cellen från strukturskada. 
Det finns två huvudgrupper av antioxidanter: endogena –kroppsegna och de som kommer från kosten, med bioflavonid-antioxidanter som en mycket viktig undergrupp pga dess potens. Det finns starka antioxidanter ( bioflavonoider, enzymer) och svaga antioxidanter ( vitaminer, miniraler), men de kan ersätta varandra eftersom alla deltar i ett mycket viktigt samspel och måste vara i bra balans för effektivt skydda mot ovälkomna fria radikaler – radikaler är helt nödvändiga för den mänskliga överlevnaden, t.ex som skydd vid inflammationsprocesser, men de måste dock kontrolleras av antioxidanter. Fria radikaler vänner och fiender.
Historik: Begreppet fria radikaler, eller oxidanter, har varit känt i kemin sedan sekelskiftet. Fria radikaler har en m ycket viktig funktion i ett brett spektrum och är vädefulla via syntesen av ett flertal olika substanser. Det är ofta frågan om en jämnvikt och därför är det viktigt at det även finns föreningar som har förmågan att balansera de fria radikalernas inverkan.
Fenoler dessa kallas antioxidanter och hämmar mutagenerna och cancerframkallande ämnen. Skyddar cellen från strukturskada. Ellaginsyra är en fenolsyra som finns i frukter, plantor, nötter och speciellt i jordnötter. Jordgubbar, grönt te och svarta vinbär har också betydande mängder allaginsyra) och 2-3ggr mer flavonoider än i fruktkött( flavonoider är växt polyfenoler som finns bl.a i sojaprodukter, äpplen och lök. Hos 3 av dessa fenolämnen genistein, diadzein och quercetin, har man sett ett samband med anticancer effekterna vid bröstcancer på försöksdjur. Apelsinskalsoljan och andra citrusoljor innehåller monoterpener. En monoterpen är igenkännande av vem som hälst som diskar eller polerar möbler- den framkallar en bekant citronliknande lukt.
en besläktad förening är perilylalalkohol, som finns i körsbär. Periyllal och monoterpener är aktiva mot olika cancerformer. Flavonoider finner man i apigenin, i kamomill(flavon), quercitin i lök och gröna äpplen, rutin i bovete(flavoner), hesperidin i citrusfrukter och silymarin i mariatistel  (flavoner) katachiner i grönt te, antocyanidiner i blåbär och proantocyanidiner i druvkärnor och bark från pinjeträd.

5 olika typer av källa för antoxidanter.
1. endogena antioxidanter som kroppen själv tillverkar.
2. antioxidanter som förekommer i maten.
3. antioxidanter från växtextrakt, frukt och grönsakskoncentrat, kryddor och örtextrakt.
4. antioxidanter i form av tillskott av fria aminosyror, vitaminer, mineraler och hormoner.
5. antioxidanter som tillsatser i livsmedel som konserverar maten.

Antioxidanter är nödvändiga i kroppen – antioxidanter är alla substanser som förebygger eller avslutar kemiska kedjereaktioner där fria radikaler ingår.